Mandatperiod Möte nr 11, 7 juli 2007 Ii

Den här artikeln diskuterar loppet av det 11:e terminsmötet.

Kuivaniemi lyckades verka som en självständig kommun i nästan 140 år, när den återvände till byn Ii den 1 januari 2007. Kuivaniemi och Ii bildade en ny kommun och det elfte terminsmötet hölls den 7 juli 2007 i Kuivajoki skola (tidigare gymnasieskola) i byn Kuivaniemi, den nya kommunen Ii. Kommunstyrelsens ordförande Maarit Tihinen hälsade på kommunen. Hon överlämnades en bordsfana från familjeföreningen som tilldelats Ii kommun. Redan vid detta möte beslutades att hålla en extraordinär släktträff när föreningen fyller 50 efter sex år.

Styrelsen hade redan före terminsmötet uttalat att kommunförbundet inte skulle föranleda att reglerna ändras. Det ansågs nu lämpligt att ta en bussresa till Ii. Erkki Paaso och Pertti Huovinen, som inte tillhör familjen, pratade om saker längs väg 4. Pekka Ellilä fungerade som tolk åt amerikanska släktingar. Besökte t.ex. på platsen för Kestiläs ångsågverk, färdigställt 1860, där en skorsten finns kvar. Detta har varit Finlands första ångsåg.

Under terminsmötet 2007, före kvällen, familjemedlemmar från tre kungariken hemma hos Pekka Ellilä och Marja-Liisa Rintakoski i Suvanto-Ellilä.

På bilden till vänster är Vesa, Pekka Elliläs äldsta son, Ingrid Bodin-Ellila, Sakari Ellilä, Jaakko Elliläs äldsta son, Marja-Liisa Rintakoski, Greg Mooney, Kathie Mooney och Ritva Koskela.

Fotograferad av Niilo Koskela.

Efter att ha varit chef för familjeföreningen i 28 år vägrade Pekka Ellilä att fortsätta på tjänsten.
Han gick dock med på att sitta i styrelsen. Kirsi Zühlke valdes till ny handledare.

Det var planerat att resa till norska Alta under det mellanliggande året. Bland medlemmarna var det andra alternativet att bege sig till Maaninka 2009. Resan skulle gå till Halolanmäki, som hade planerats tidigare, men den skedde inte i deltagarnas frånvaro. Samma sak var framför nu. Klagade på långa avstånd. Sommaren 2009 anordnades en båtkryssning framför Kemi av Katariina. Kryssningen var historiskt mycket intressant. Huvudmålet var Laitakari, som består av flera små öar. Ångsågen har funnits där i snart 80 år och sågverksavfallet har förvandlats till en brygga, som fortfarande syntes tydligt, även 70 år efter avslutad sågning. Mitt eget intresse var att se staden Kemi från havet. Delvis på grund av tillfälligheter var det bara mindre än 20 familjemedlemmar som deltog i båtkryssningen.

Om långa avstånd är ett verkligt hinder för att delta i halvårsmöten, hur kan då dessa amerikanska släktingar besöka Finland för att se sina släktingar och deras bostadsorter?

Eftersom antalet träffar det mellanliggande året var så litet arrangerade släktföreningen sommaren 2010 ett släktmöte i Tammerfors, dit det är lagom avstånd från hela Finland. Syftet var att träffa familjemedlemmarna mellan terminsmötena, då släkthistorien inte känns berörd i Tammerfors. Till sist kom 4 personer norrifrån med tåg och 7 personer söderifrån med bil. Dessutom kom 3 personer med på kvällen. Resan var intressant. Vi besökte t.ex. I Amuri arbetarmuseikvarter och på lunchkryssning i Näsijärvi. Det finns en ”tågbuss” i Tammerfors som kör rundturer i staden. Naturligtvis åtnjuter vi även denna guidade tjänst för turister. Några av deltagarna var nöjda med mötet och några var missnöjda som vanligt. Intressanta platser i sig, men det skulle nog också vara intressant att utforska landskapen där släktens förfäder levde och levde mitt bland rökarna i århundraden. Den som presenterade Pekka Elliläs presentation på FAMILJEROTTEN vid terminsmötet 1987 känner längtan efter att få se platsen med egna ögon. Samma serie sevärdheter, även om de inte är lika värdefulla, inkluderar Laitasaari i Muhos och särskilt Halosenniemi i Kemijärvi.

Det bör noteras att dessa mycket eftertraktade släktträffar mellan släktträffar inte har fått tillräckligt många deltagare. För att det ska hända i framtiden måste det ske en attitydförändring.

Print Friendly, PDF & Email